En fobi

Nu när det har varit så fint väder har vi varit ute i trädgården och försökt få bukt med djungeln. Kim klippte gräset medan jag rensade maskrosor och krattade gräsmattan. Jag rensade bort alla dessa maskrosor som poppar upp överallt och det känns som om det hinner växa upp nya innan man hunnit få bort alla. Efter 1 timmes huksittande var jag färdig med dem och jag kan lova att dagens träningsvärk känns.

Nackdelen med trädgårdsarbete är min fobi. De som känner mig vet att jag är livrädd för daggmaskar. Jag har nu insett att de tjockaste daggmaskarna och larverna finns vid rötterna på maskrosor och jag fick bita mig i läppen för att inte börja gråta varje gång jag drog bort en rot.

Jag har vid ett antal gånger cyklat omkull på grund av att det har legat en daggmask på vägen. Det vänder sig i magen på mig när jag ser dem,  jag får hjärtklappning och mår illa. Att gå och hämta barnen en regnig dag är en prövning för mig, eftersom dessa underbara djur måste krypa över gångbanan precis när jag ska gå.

Jag fasar för att rensa rabatterna eller i grönsakslandet och jag drar mig för att göra det, för jag vet att de finns där.

One Response to En fobi

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *