Monthly Archives: juni 2013

Superlim är bra till mycket

Ibland skulle man ha klippkort till sjukhuset.
Amanda ramlade igår från stolen i köket och slog upp ett jack i bakhuvudet som blödde rejält.
Försökte ringa upp vårdcentralen, men de skulle återkomma om en timme, så vi satte oss i bilen och körde dit istället, nära och bra, 2 minuter bort.
Vi gick in och berättade vad som hänt och vi fick komma in direkt på ett rum och de bedömde att såret var djupt och behövde få ihop igen.
Läkaren kom och de limmade ihop såret, de brukar inte vilja sy i huvudet. Superlim gör susen ibland och kan användas till mycket.
Görtrevlig läkare, som jag faktiskt förstod, trots att han kom från Danmark:).
Vi var inne och ute igen på 15 minuter.
Väl hemma igen vankades det vattenmelon.
Såhär glad kan man vara efter att får huvudet ihoplimmat och fått både leksak av sköterskan och något gott att mumsa på.

20130628-193427.jpg

Rabarber och äppelpaj

Så gott det är att äta paj, speciellt av egna bär.

20130626-172033.jpg

 

En enkel paj som man kan ha i det mesta.

Skär rabarber och äpplen(eller annan frukt) i skivor och lägg i en ugnsform.
Häll över några matskedar sirap, lite kokos, kanel,nötter, ev socker om det är sura bär. (eller vad man tycker om)
Till en stor form blanda 5 dl mjöl och 3 dl socker och lägg över bären/frukten.
Skiva margarin i tunna skivor och täck pajen.
Grädda 25-30 minuter i 200 grader.

Den blir lite knäckig i smaken.
Ät och njut.

Frukost

Något som barnen tycker om till frukost är denna rätt.

Man tar gårdagens pannkakor, skär dem i strimlor och steker dem i mjölk och socker.
Enkelt, snabbt och gott.

 

20130626-172014.jpg

Cheesecake

En tradition vi haft i vår familj när jag var liten är att på vår födelsedag har fått en egen cheesecake, så det var speciellt att få en alldeles egen och själv bestämma vem som fick smaka eller om man ville ha den för sig själv.
Nu gör jag alltid min egen, men bara fortfarande till min födelsedag, och jag ser fram emot det varje år. Det är min favoritkaka och eftersom jag bara äter den en gång om året kan jag verkligen njuta av den. För mig är den speciell!

 

 

 

Cheesecake

200 g digestivekex
3/4 dl socker
100g smält smör
450g Philadelphiaost
3 dl socker
2 ägg
2 dl creme fraishe
1 tsk vaniljsocker

Rör kexen i mixen, blanda i socker och smält smör.
Lägges i smord form.Tryckes i hop väl i botten och upp på kanterna, ca 1 cm från kanten.
Arbeta samman osten,socker, vaniljsocker,ägg och en ”dutt” kanel. Rör till jämn smet. Häll i formen.
Grädda ca 1 timme på översta fasen i ugnen 175 grader.
Blanda creme fraishe och vaniljsocher och bred på den KALLA kakan.
Ställ in i kylskåp.
Godast efter 12 timmar.

En kaotisk tårta i många avseenden!

Willes födelsedag kom och vi skulle under samma dag ha både barnkalas och släktkalas, ibland tycker jag att det är skönt att man har allt samma dag så är det över sedan. Två pojkar som är födda inom 10 dagar kan ibland bli många kalas, förra året hade vi 5 kalas under två veckor, så ibland är det skönt att slå ihop kalasen och även ha dem samma dag, jag bakar ju ändå.
Morgonen kom och första kalaset skulle börja kl 13 och vid tiotiden när vi höll på som mest med att fixa det sista och jag skulle göra tårtan, kom Aron och visade upp sin arm och jag kände en knut i magen av vad jag såg.
Aron hade dagen innan fått ett litet så i handen och det var nu en lång cmbred röd rand från såret upp läng insidan av armen upp mot armhålan och han hade ont och det pulserade. Min första tanke var blodförgiftning, så vi ringde och fick komma in direkt till nån jourakut för att kolla upp det.
Jag var kvar hemma och skulle fixa dekorationer, tårta och plocka undan det sista ( av nån anledning hjälper det inte att städa dagen innan man får gäster, för det är lika stökigt dagen efter.)
Lite smått panik hade jag vill jag lova och hade vi varit två vuxna hade det inte varit några problem, så ibland är det tur att man kan vara flexibel.

Jag fick helt tänka om med tårtan och tänkte att i värsta fall får vi väl bara ta glass,men jag testade att göra ett försök och hann jag inte så hann jag inte.
Jag hade tänkt en helt annan layout, men fick ta det enklaste jag kom att tänka på. Det gjorde ju inte saken bättre att gubbarna tappade sina huvuden och endel gick av på mitten.
Ok, tänkte jag eftersom det redan är kaos, kan jag lika gärna fortsätta på samma spår, så det blev en explosiontårta av legogubbar.,(med blodspår)
Fylld med ljus chokladbollssmet, glasskräm och chokladfluff med daim.

Den blev jättegod och Wille var nöjd och det var det viktigaste!

En bra tanke!

20130626-162327.jpg

Ninjagocupcakes

Wille skulle ha killkalas så jag tänkte att jag skulle göra några legogubbar att ha på muffinsarna.
Jag hade gjort mmf som jag färgade och gjorde gubbarna. De hade en tendens att tappa huvudet, men med mycket tålamod och många gubbar senare blev 6 st klara att använda.
Jag beslutatde mig för att göra ninjagogubbar och jag blev nöjd med dem. Lite tålamodsprövande dock.
och ja, muffinsarna har inga papper på sig för de jag köpte fastnade både i muffinsplåten i muffinsen, så jag valde att skala av dem innan jag serverade dem till pojkarna.
Det var roligt att se reaktionerna när alla killarna insåg att legogubbarna gick att äta.
Har bara gjort vanliga muffins med chokladfluff, strössel och en gubbe på varje.

 

20130626-155958.jpg

20130626-160015.jpg

En till bok

20130626-155258.jpg

Ny bok färdigläst

20130626-155219.jpg

Minecraft tårta

Aron älskar att spela minecraft och vad passar inte bättre än en minecrafttårta till födelsedagen.

Jag gjorde en chokladbollstårta med tre lager , vit choklad, ljus choklad och mörk choklad.
Jag gjorde sedan MMF som  jag färgade och skar fyrkanter och sedan dekorerade tårtan med.
Det spännande var att när jag tog ut tårtan från kylen för att dekorera den hade den sjunkit ihop och blev inte så fyrkantig som jag hade hoppats på,men han blev nöjd över den och alla är vi nybörjare någon gång, eller hur?

På den undre bilden kan man se de olika lagren- Man bakar alltså ingen botten, utan lägger bara smeten lager på lager och in i kylskåpet.
Det lär blir fler gånger som jag gör den.
Aron tyckte bäst om mitten lagret, den ljusa chokladbollssmeten och jag tyckte bäst om den vita.

Vaniljcupcake fylld med nötkräm och med gelehallonfluff

När Aron fyllde år gjorde jag cupcakes som jag hoppades att han skulle tycka om.

Det blev vaniljcupcake fylld med nötkräm, men gelehallonfluff och dekoration. De blev jättegoda.

En blindtarm mindre

Efter en liten mikrosömn var det dags att duscha innan operationen.
Påkopplad med mer dropp och antibiotika rullades jag bort genom otaliga korridorer fram till de grönklädda människorna som skulle ta hand om mig den närmsta tiden.
Jag fick härligt varma filtar på mig och blev instruerad om vad som skulle hända och vilka slangar som skulle kopplas vart medans jag låg nersövd.
Lite nervös var jag måste jag erkänna, men när kirurgen kom in och pratade med mig kände jag mig lugn. Kanske berodde det också på all lugnande medicin jag fått.
Operationen gick bra och jag är nu en blindtarm mindre.
Uppvaket gick bra och jag pendlade mellan sömn och halvdvala under många timmar innan kroppen tyckte det var dags att vakna. Något smärtsamt blev det när jag sträckte ena benet och fastnade med foten o katetern och det ryckte till i vissa kroppsdelar. Aj! Visste inte att den var där innan dess.
Hamnade på rummet igen där halvdvalan fortsatte och helt plötsligt stod familjen i dörren.
Gissa om jag blev glad, omtöcknad men glad. Vi pratade en kort stund och jag försökte hålla mig alert, men det var svårt för ögonen ville bara stängas hela tiden , så jag fick verkligen använda mina sista krafter för att orka. Amanda blev dock otröstlig när de skulle gå och hon insåg att jag inte skulle få följa med hem.
Sådant gråt skär i modershjärtat vill jag lova.
Slumrade till några timmar till, försökte äta, men efter första tuggan insåg jag att det nog inte var en så god idé, magen ville inte vara med på det, så återigen vann kroppen och inte jag.
Min goda vän Linda dök upp på kvällen med mina mediciner och något gott att mumsa på som jag får gömma tills jag och kroppen är på samma våglängd.
Det var så härligt att få prata och skratta en stund, en lång stund.
Vi pratade tre timmar över besökstidens slut, men det var inga problem för personalen som stack in huvudet titt som tätt och frågade om allt var bra. Stanna så länge du vill sa de bara.
Underbar personal här på avdelningen, både på dagen och natten.
När Linda åkte hem skulle jag på toa och höll på att svimma, vilket inte var så trevligt. Var tvungen att stödja mig på personalen för att ta mig upp ur sängen och till badrummet
Överansträngning sa de, kanske jag skulle ta det lite lugnare med tanke på att jag var faktiskt nyopererad.
Ok, de har nog rätt, men det var det värt, för vi hade det så trevligt och natten blev inte lika lång för mig.

20130624-212659.jpg

En annorlunda dag

Jag är så glad för den svenska sjukvården. Jag känner att jag blivit bra bemött och fått det jag behövt.
I lördags vaknade jag med magsmärta som bara blev värre och den vandrade ner mot höger sida och jag misstänkte att det kunde vara blindtarmen som spökade.
Vi ringde 1177 och de tyckte att vi skulle åka in.
Väl inne kom vi snabbt in på ett rum och jag fick berätta hur jag mådde och de tog massa prover på mig.
Läkaren frågade om jag ville ha något smärtstillande, men jag sa att jag skulle försöka hålla ut.
5 minuter senare kom sköterskan in med morfin som läkaren tyckte jag skulle ha. Då tackar man inte nej och man måste ju inte ha ont i onödan.
Morfinet gav effekt kan jag lova, visst smärtan blev lite mindre, men jag blev så otroligt yr och kunde knappt gå. Allt bara snurrade och jag var tvungen att blunda hela tiden för att inte må illa av allt snurrande.
Kim var tvungen att åka hem efter en stund för att hämta barnen som varit hos min syster.
Jag blev sedan skickad på ultraljud och det är ett läskigt snurrande rör man ska igenom och kontrastvätskan man får är spännande, det känns som man kissar på sig
Det blev sedan en slumrande väntan innan det var dags för nästa undersökning som inte var kul, men som man tydligen gör på kvinnor med magsmärta, nämligen gynundersökning och en ingående sådan, inte kul i vanliga fall och ännu mindre roligt när man har så ont och inte kommer upp i den underbara stolen.
Jag blev sedan inlagd på KAVA för observation under natten.
Smärtan började tillta och dum som jag är skulle jag försöka hålla mig utan att säga till om mer smärtstillande, men när klockan var 4 på natten och jag inte fått sova nästan något, var jag tvungen att ringa efter hjälp och läkaren konstaterar då att det blir operation för min del,eftersom det blivit sämre.
Mer morfin för min del och jag lyckades slumra en liten stund,tacka vet jag starka mediciner när de verkligen behövs.

20130624-212503.jpg

Prinsessa för en dag

Förra helgen var Amanda på kalas för första gången och naturligtvis ett prinsesskalas, vilket jag kom på kvällen innan.
Med två pojkar har vi masa utklädningskläder, men inget som passar på ett prinsesskalas( om man inte räknar med drakdräkten)
Så det var bara att sätta sig ner och försöka få till något för henne att ha på sig. Det enda tyg jag hade hemma som passade för ändamålet var grönt, men i sådana här lägen kan man inte vara kräsen.
För att vara första gången att sy något liknande blev jag nöjd och Amanda vad tyckte hon?
Jag kan väl säga såhär; hon vägrade ta av sig den efter kalaset utan sov med den på.
Ett gott betyg för den tycker jag och det lär bli fler med tiden i andra färger än grönt.
Hon blev mer som en älva, eftersom kronan jag fick ihop i sista stund inte dög för henne, utan åkte av i bilen på väg till kalaset.

20130621-224121.jpg

Midsommar

Morgonen lovade vackert väder och det var varmt o härligt fram emot eftermiddagen iallafall, så vi ska inte klaga.
Vi gjorde en egen midsommarstång som vi sedan dansade runt. Amanda tyckte det var jätteroligt och hon skrattade mer än hon dansade.
Och vi hann precis innan himlen öppnade sig och regnet öste ner. Vi sprang dock ut i spöregnet och gjorde raketen, ett måste runt stången oavsett väder.
Vi sådana här väder är jag extra tacksam till vårt grillhus där man kan grilla utan att bry sig om vädret.
Till mat blev det grillad fläskfilé med hemmagjord potatissallad.
Till efterrätt gjorde jag en tårta, jag tror att den räknas som det iallafall, som alla blev förälskade i.
Receptet kommer senare.
Resten av eftermiddagen gick i sakta mak och överlag tycker jag att det har varit en trevlig dag.

20130621-223049.jpg

20130621-223055.jpg

20130621-223112.jpg

20130621-223038.jpg

Att ge av sitt överflöd

När Aron slutade skolan och de städade och slängde massa saker i klassrummet fick han ta med sig några pennor hem som låg i papperskorgen.
Glad i hågen kom han hem och visade mig dem, 70st blyertspennor. Många knappt använda.
70!
Man läser överallt att skolor och dagis måste dra ner på mycket och så slänger de nästan nya pennor,
Tänk om det fanns någon organisation som kunde ta emot sådana saker och ge till skolor där det behövs.
Jag tror nog att barn i fattiga länder skulle bli glada över att få en penna, även om den var vässad två gånger. Vilket slöseri och detta var bara en klass på skolan.
Tänk om alla skolorna gick ihop och samlade ihop saker, som pennor,suddin, linjaler, färgpennor, skrivböcker där man rivit ur några sidor och andra saker som barnen ändå får nya när skolåret börjar.
Tänk så många glada barn det skulle finnas i andra länder som kunde använda det som vissa anser vara skräp.
Inte tror jag att jag är den förste som reagerar för en sådan här sak. Jag ska försöka leta mig fram i internetdjungeln och se om det finns någon organisation för detta. Alla kan vi ge av vårt överflöd.
Om du vet något, skulle jag bli väldigt glad om du kontaktade mig.
Det enda positiva är väl att Aron nu har blyertspennor för ett bra tag framöver.

20130614-215218.jpg

Det var nära ögat

Förra söndagen var vi hemma hos Kims föräldrar på middag och barnen lekte med några av sina kusiner.
Det var var varmt och härligt i början, men plötsligt blev det kallt och vi var tvungna att tända brasan för att hålla värmen.
Amanda var ute och gungade och jag passade på att ta lite bilder innan maten, för efter brukar hon inte vara så ren längre.
Efter maten sprang Amanda runt och lekte och plötsligt sprang hon rakt in i bordskanten med en smäll.
Först fattade jag inte vad som hänt när hon låg på golvet, men blodet började spruta ur näsan och jag insåg att hon måste slagit sig där.
När vi väl lugnat henne och torkat bort allt blod, såg vi att hon även hade ett sår under ögat och på ögonbrynet.
Hon måste alltså ha fått hörnkanten rätt in i ögat, vi får vara glada att hon inte skadade själva ögat.
Tänk så lätt en olycka händer!

20130614-201725.jpg

20130614-201733.jpg

20130614-201803.jpg

Tiden rullar på

Tänk vad fort tiden rullar på, det är redan mitten av juni.
Barnen har haft sommarlov i en och en halv vecka redan och de njuter av att bara får vara ute och leka, bada och cykla hela dagarna.
Ingen som väcker dem på morgonen, ingen stress på dagarna, utan bara ett lugnt och sakta mak.
Visst tycker jag om dagarna som bara flyter ihop, men jag är så glad när allt blir som vanligt igen och alla rutiner kommer tillbaka.
Men nu ska vi bara ta dagen som den kommer och njuta för fullt.