Monthly Archives: maj 2012

Min resa börjar här och nu

Min resa börjar här och nu eller den började snarare igår. Jag ska gå ner i vikt och jag vet  att det kommer bli en lång och tuff väg att gå, det kommer vara både svårt, jobbigt, men också härligt att kunna se resultatet på vågen. Jag kommer inte avslöja min startvikt, men naturligtvis mina delmål och slutligen mitt mål som är – 30 kg. Vi får väl se hur det går och jag ska försöka dela med mig av glimtar från min resa.

Jag vet att det kommer bli svårt och att jag kommer tvivla på mig själv många gånger och vilja hoppa av tåget, men jag vet att det finns många i min omgivning som kommer finnas där och stötta mig när jag behöver det.

Det finns en underbar berättelse som jag ska försöka leta fram och lägga ut här som heter ”THE RACE” och handlar om en tävling, där en pojke deltar och hans stolta pappa ser på och hejar. Under loppets gång snubblar pojken många gånger och han känner att han vill lägga av flera gånger, men då hör han en röst som säger, get up and finnish the race. Hans pappa hjälper honom igenom loppet och varje gång han faller, reser han sig på nytt och fullföljer loppet.

Jag hoppas att min resa blir på samma sätt, att de gånger jag faller, att det finns någon röst som peppar mig att resa mig igen och fullfölja det jag påbörjat. Att när jag vill sluta att det finns någon där som kan gå med mig en bit och hjälpa mig att bära min börda. Jag har bestämt mig att göra denhär resan och jag vet att jag kommer att lyckas.

Önska mig lycka till!

En fobi

Nu när det har varit så fint väder har vi varit ute i trädgården och försökt få bukt med djungeln. Kim klippte gräset medan jag rensade maskrosor och krattade gräsmattan. Jag rensade bort alla dessa maskrosor som poppar upp överallt och det känns som om det hinner växa upp nya innan man hunnit få bort alla. Efter 1 timmes huksittande var jag färdig med dem och jag kan lova att dagens träningsvärk känns.

Nackdelen med trädgårdsarbete är min fobi. De som känner mig vet att jag är livrädd för daggmaskar. Jag har nu insett att de tjockaste daggmaskarna och larverna finns vid rötterna på maskrosor och jag fick bita mig i läppen för att inte börja gråta varje gång jag drog bort en rot.

Jag har vid ett antal gånger cyklat omkull på grund av att det har legat en daggmask på vägen. Det vänder sig i magen på mig när jag ser dem,  jag får hjärtklappning och mår illa. Att gå och hämta barnen en regnig dag är en prövning för mig, eftersom dessa underbara djur måste krypa över gångbanan precis när jag ska gå.

Jag fasar för att rensa rabatterna eller i grönsakslandet och jag drar mig för att göra det, för jag vet att de finns där.

Ett nytt projekt

I Arons rum finns det en kortsida som är helt vit och tråkigt och vi har haft svårt för att veta vad vi ska göra med den. Aron älskar att leka skola och i alla klassrum finns det ju en världskarta, så aha tänkte jag det är klart att han ska ha en sådan i sitt ”klassrum”. Vi letade runt i olika affärer men hittade ingen som jag tyckte var bra så jag bestämde mig för att göra en egen.
Jag har funderat och tänkt i flera veckor men inte vågat ta tag i det, eftersom bild var ett av mina sämsta ämnen i skolan. Så jag har gått där och stirrat på den tomma vita väggen. Tänk så feg man kan vara för en vit vägg.
Igår tänkte jag att det får bära eller brista, i värsta fall så kan jag bara måla över det med vit färg igen, så jag satte mig ner och började planera för väggen och många många timmars förberedelse senare har det hunnit bli såhär. Mycket är gjort på fri hand, så titta inte på alla detaljer eller på propositioner,  en del var jag tvungen att ändra på för att det skulle stämma. Är nöjd med det jag har gjort hittills, sen ska det bara färgas på något sätt, kanske ska jag rita ut de vanligaste länderna och skriva namn, vi får se.
Jag har tagit det första steget, eller penndragen.

 

 

Mitt nya projekt